Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

Vilka Ă€r det egentligen som fĂ„r komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vĂ„rt samhĂ€lle fĂ„r komma till tals i storstadspressen oftare Ă€n andra. Vi har undersökt hur kĂ€llanvĂ€ndningen förĂ€ndrats över tid.För att avgrĂ€nsa vĂ„r undersökning har vi valt att titta pĂ„ vilka som fĂ„r komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur kĂ€llanvĂ€ndningen har förĂ€ndrats över trettio Ă„r. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, LĂ€nstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, detta för att kunna göra utrĂ€kningar och besvara frĂ„gor om hur kĂ€llanvĂ€ndningen ser ut över tid, vilken typ av kĂ€llor som anvĂ€nds och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av kĂ€llor.För att förklara vilket inflytande medierna har pĂ„ sin publik anvĂ€nder vi oss av McCombs dagordningsteori som gĂ„r ut pĂ„ att medierna till stor del styr över vilka frĂ„gor som uppfattas som viktiga av allmĂ€nheten. DĂ€rför Ă€r det relevant att studera vilka som fĂ„r komma till tals i medierna.VĂ„r analys visar att förekomsten av elitkĂ€llor har minskat, men att de fortfarande Ă€r den dominerande typen av kĂ€lla i alla fyra tidningarna.

Forskning visar att barn har svÄrt att komma till tals i familjerÀttsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerÀttssekreterares erfarenhet av att tillförsÀkra barn rÀtten att komma till tals och fÄ inflytande i vÄrdnad-, boende- och umgÀngesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta familjerÀttssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. FamiljerÀttssekreterare upplever att barnsamtal Àr givande och viktigt, de trÀffar alla barn i utredningarna och Àr lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvÄrigheter. Ramar, riktlinjer och förutsÀttningar för utredningsarbetet försvÄrar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs dÀrför inte i vidare hög grad.

RÀtten att fÄ komma till tals i en domstolsprocess Àr av mycket stor vikt för att tillförsÀkra parten ett rÀttssÀkert förfarande.Synnerligen i migrationsmÄl Àr rÀtten att fÄ komma till tals mycket betydande. Denklagande kan kÀnna ett behov av att fÄ berÀtta sin historia, och fÄ lÀgga fram pÄ egen hand vad han eller hon har för asylskÀl.Samtidigt har barn en sÀrskild rÀtt att komma till tals i UtlL, vilket endast skall inskrÀnkas med hÀnsyn till ett skyddsbehov i processen, till följd av argument om att barn kan uppleva obehag, eller rent av ta skada av att upptrÀda inför domstol.Emellertid Àr traditionen inom förvaltningsprocessen att förfarandet Àr skriftligt. Muntlig förhandling fÄr hÄllas om det gynnar utredningen i mÄlet. Muntlig förhandling skall Àven hÄllas om klaganden begÀr det, samt om det inte Àr obehövligt eller sÀrskilda skÀl talar emot muntlig förhandling.Studier av det praktiska förfarandet visar en tendens att det i lÄg utstrÀckning hÄllsmuntliga förhandlingar i migrationsmÄl dÀr barn Àr part, en obenÀgenhet som tenderar att öka ju yngre barnet Àr. ObenÀgenheten att hÄlla muntlig förhandling förklaras avpraktikerna att det inte Àr trovÀrdighetsfrÄgor som skall utredas, utan frÄgan Àr om de skÀl klaganden anför Àr tillrÀckliga för att hÄlla muntlig förhandling.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children?s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier?s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it?s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds.

Statistik har visat att vÀxelvis boende har blivit en alltmer vanlig boendeform för barn efter att förÀldrar har separerat. Det Àr viktigt att klarlÀgga detta omrÄde för bÄde socialarbetare, förÀldrar och andra vuxna individer som kommer i kontakt med barn i vÄrt samhÀlle. Syftet med studien har varit att fÄnga upp barns egna upplevelser av vÀxelvis boende och belysa olika konsekvenser med boendeformen. Studien bygger pÄ tre kvalitativa intervjuer som har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts under intervjuerna sÄvÀl som vid analysprocessen, Àr begrepp ur kristeori samt 1-2 §§ och portalparagrafen 2a § ur FörÀldrabalken.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ hur förÀldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utstrÀckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med förÀldrar som har sina barn i grundskolans tidigare Är. Mitt mÄl Àr inte att generalisera utan att lÄta ett antal förÀldrar komma till tals om sina kÀnslor och erfarenheter. Mitt resultat Àr att förÀldrar i vÀldigt hög utstrÀckning Àr positivt instÀllda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska smÄ, men betydelsefulla förÀndringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bÀttre samtal för alla inblandade..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka Aftonbladet och Nerikes Allehandas rapportering av Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi vill ta reda pÄ om rapporteringen Àr partisk eller ej och i sÄ fall vem som gynnas eller missgynnas. Vi har utgÄtt ifrÄn att Sverigedemokraterna fÄr en viss sÀrbehandling dÄ det anses vara ett frÀmlingsfientligt parti. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod dÄ vi vill undersöka frekvenser och utrymme. Det vi vill ha svar pÄ Àr hur Nerikes Allehanda respektive Aftonbladet rapporterar om partierna.

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

Syftet med vÄr undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som fÄr komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrÄn TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys dÀr vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

ÄmnesomrĂ„det som detta examensarbete utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r aritmetikundervisning. Syftet Ă€r att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer inverkar pĂ„ elevers lĂ€rande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer pĂ„verkar lĂ€randet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer har pĂ„ elevers matematiklĂ€rande. Examensarbetets metod Ă€r en litteraturstudie dĂ€r forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks.